Höst betyder nystart

Inlägget innehåller affiliatelänkar.

Jag säger som många andra – Hösten känns mer som en ny start för mig än årsskifte gör. Jag har länge funderat på hur jag ska ta kontrollen tillbaka över min kropp, och försöker inspirera mig själv till att återgå till LCHF och börja gå på jumppor igen.

Det känns verkligen mer än nånsin förr som att socker i mitt liv är allt eller inget. Om jag godkänner socker så stiger suget ganska hastigt och mitt i allt märker jag att jag äter godis eller dylikt _varje_ dag. Vi snackar inte en, två bitar choklad heller utan ohälsosamma mängder. Det är inget exempel jag vill ge åt mitt barn, inte för att hon får se det heller men det öppnar också upp till att hon lättare får snask oftare.

Nu har jag beställt nya träningskläder för att inspirera mig själv, och tänker tillbringa söndagen med att försöka minnas hur bra jag mådde när jag inte åt bröd, ris, potatis eller nåt sånt. Steget tillbaka är inte så stort, speciellt inte om jag börjar liberalare än jag levde förra året.

Nedan några snygga träningskläder från Cellbes, gillar hur det finns ett stort utbud av storlekar och inte bara 34-44. Dessa finns upp till storlek 64. Älskar de första byxorna!

 

Byxor här  |   Topp här   |  Svarta byxor här

Affiliatelänkar betyder att jag får en liten procent av köpet om du klickar på länken och handlar via den. Det kostar dig ingenting! Jag delar endast med mig av sånt jag själv gillar ❤ 

Nu ska jag försöka få till en matlista för veckan, det är lättare att äta rätt om allt är planerat i förväg. Men det är tungt att försöka hitta tiden till att laga en matlista en gång i veckan…

Annonser

Materiell ångest

Idag har jag städat skrubben innan jobbet, och ni skulle bara veta denna materiella ångest jag känner nu. Har under åratal bara samlat o samlat o sparat alla kläder som jag inte längre använder, noppiga, håliga, hela och fina, allt med tanken att jag går igenom det sen ”nångång”.

Nå idag var nu nångång och flera gånger tidigare i år var nångång. Nu har jag börjat se ljuset i tunnen och snart börjar det vara en vettig nivå. Sen ska det bara gås igenom allt barndoms”skräp” som jag sparade när pappa dog. O allt annat. Jag har i flera år känt att jag sökt min stil i inredning och nu börjar jag känna att jag hittat den, så nu rensar, rensar, rensar jag och belöningen blir hoppeligen en liten förändring i köket som jag längtar efter. Inte nån jättestor grej men ändå en som kräver tid och arbete och utrymme, så jag försöker göra det bästa av mina förmiddagar före kvällsturerna.

Har ni allt för mycket saker?

25 minuter oneway

Fredag idag och jag har kvällstur, vilket innebär lite egentid på förmiddagen! Har precis fört Saga till dagis och nu druckit morgonkaffe, kul att dagisvägen som vanligtvis tar 2-3 minuter har tagit ca 25 minuter denna vecka one-way då vår väg är avstängd i mitten pga reparationer.

Idag ska jag försöka reda upp här hemma före jobbet, så man får lite fredagsfiilis! Har ju på känn att det är råddigt igen när jag kommer hem men en kan ju alltid försöka. Vi har förresten börjat stänga en timme tidigare på jobbet så till min stora glädje hinner jag numera också umgås lite med Saga före det är läggdags för henne. Hurra hurra!

Igår började Ekenäs höstmarknad och efter jobbet plockade jag upp Saga för att åka dit en sväng, hon fick åka karusell och så köpte vi lite lakrits och en ballong. Sen började hon vara ganska slut så vi åkte hem, förkylningen har inte släppt helt för henne än. På kvällen fick jag ett ljuvligt meddelande på instagram som verkligen gjorde min kväll! En så fin komplimang av en följare som sett mig på marknaden, så fina ord ❤

Bilden kan innehålla: 1 person, som ler, barn och utomhus

 

Om bröllopsresan!

Mannen och jag är hemma igen efter bröllopsresa på tumis i Kroatien. Det känns ännu så fel i munnen att säga ”min man”, lite så där pretentiöst på något vis, haha.

Hur som helst, vi var på ett helt underbart ställe i en liten by som heter Igrane. Där fanns bara två hotell varav det andra var längst bort i andra ändan, tre-fyra turistbutiker och några restauranger. Vi hade all-inclusive och hängde mest på hotellområdet. Simmade, läste, solade, åt och drack och njöt. Så himla, himla härligt.

20180908112504_IMG_053520180908111602_IMG_050520180908210019_IMG_055720180909120431_IMG_058820180909120209_IMG_0578 20180909120136_IMG_0577IMG_20180908_154038IMG_20180909_154840IMG_20180910_10561720180908113049_IMG_0546_120180910092811_IMG_071620180910091340_IMG_066120180910091124_IMG_064720180910090727_IMG_0638  20180913210905_IMG_0834 20180914182343_IMG_0865 IMG_20180912_185821

Två dagar åkte vi på utflykter, en av dem var till nationalparken Krka samt staden Sibenik och den andra till den närliggande staden Makarska. 20180911130552_IMG_0791IMG_20180911_12173820180911125104_IMG_075720180911124246_IMG_073620180911125039_IMG_0754 20180911124318_IMG_073920180911131751_IMG_079820180911124216_IMG_073320180912132558_IMG_0817IMG_20180912_121734IMG_20180912_122013

En magisk resa, och vår första som bara vi åkt på. Men garanterat inte den sista ❤ Nu har vi återgått till vardagen som fortsatte med förkylt barn, men idag ska jag på jobb igen medan Mannen vabbar eftermiddagen. Är det något speciellt ni vill läsa om?

Bröllopet: Vigseln

Bilderna fotade av Hanna-Madeleine Photography.

Före vigseln kände jag verklig, total, panik. Inte för bröllopet, inte för mannen, utan för att jag skulle gå längs en gång med allas blickar på mig. Hjärtat bultade så hårt att jag själv såg bultandet utanpå. Hundra procent oväntad reaktion, för jag hade ju gått igenom scenariot i huvudet tvåhundrasjuttioåtta gånger ungefär.

Men, i alla fall. Vigsel blev det.

Som ingångsmusik hade vi en akustisk version Yellow av Coldplay, spelad av Lotta Ahlbeck och Christer Romberg.

Jag gick in med mamma.

Själva vigseln var inte lika spännande som att gå in, som tur, jag kände mig mycket lugnare med hans hand i min. Hastigt flög hela ceremonin fram och mitt i allt var ringarna bytta och vi var gifta! Som ni ser på bilderna var det varmt i kyrkan för jag hade lite svårt att få hans ring på.

Sandra+Sam-by-Hanna-Madeleine-Photography-322Sandra+Sam-by-Hanna-Madeleine-Photography-323Sandra+Sam-by-Hanna-Madeleine-Photography-332Sandra+Sam-by-Hanna-Madeleine-Photography-340Sandra+Sam-by-Hanna-Madeleine-Photography-345 Sandra+Sam-by-Hanna-Madeleine-Photography-347 Det var visst spännande att gå ut också för jag såg så förbannad ut men egentligen försökte jag hålla gråten borta!

Sandra+Sam-by-Hanna-Madeleine-Photography-350

Men i alla fall, jag vann! 

Sandra+Sam-by-Hanna-Madeleine-Photography-357Sandra+Sam-by-Hanna-Madeleine-Photography-359Sandra+Sam-by-Hanna-Madeleine-Photography-360Sandra+Sam-by-Hanna-Madeleine-Photography-362

En av de mindre bra dagarna

Inatt sov jag på soffan.

Sen hade vi möte på jobbet på morgonen, och efter mötet fick jag nåt fel. Blev illamående som en blixt från klar himmel, började skaka och blev helt yr och spagetti i kroppen, så satt en halvtimme i kafferummet och försökte bli vanlig innan jag fick kasta in handduken och säga att jag måste åka hem. Helt underligt. Väl hemma låg jag i soffan och vilade och sov till och med en liten stund, och försökte med jämna mellanrum gå upp och gå lite. Sen lättade det. Mycket, mycket, obehagligt.

O nu ikväll tappade jag telefonen i golvet o den gick sönder. Hurra! Tur att det bara är fyra timmar kvar av dagen………………………………