Nyfiken!

Nu är jag nyfiken på en grej jag inte trodde jag skulle behöööööva vara nyfiken på längre i den här åldern. Det handlar om dagssömn och *suck* bortlämnandet av den. Vid vilken ålder har era små slutat sova dagssömn?

Saga har vaknat allt mellan 04 och 06 de senaste mornarna och då är hon pigg som en lärka och kommer till vår säng, vilket kan bero på hennes jobbiga flunssa som ännu bråkar, men jag har också börjat undra om inte den riktiga boven är dagssömnen. Hon behöver den nog ännu men en kvarts sömn kan räcka för att hon ska vara pigg hela dagen tills läggdags, då menar jag alltså att hon blivit störd i sömnen efter en kvart och därför vaknar. Så länge hon är sjuk så vill jag ju inte väcka henne från dagssömnen allt för tidigt men sen ska vi nog testa att förkorta den eller alternativt sluta helt, om inte nattsömnen blir bättre av sig själv.

Det är nämligen så med mig, att jag inte är en bra person om jag är trött. Jag snäser, är irriterad och små saker kan vara mycket större än de behöver. Samma med att jag inte är bra på att natta Saga. Hoppas ni är fler där ute som ogillar nattningen, jag är väl knappast ensam. Det tog nämligen länge för mig att erkänna högt! Att jag inte gillar allting. För mig är det nog så att jag oftast har en lång dag bakom mig tillsammans med Saga och inte längre har tålamodet som krävs för att sitta där länge med henne, tyvärr. Men om jag vet att jag är ensam med henne på kvällen så går det bättre, då badar vi alltid för att hon ska bli lite mer avslappnad och oftast går det bara bättre om vi är på tumis. Kanske hon också har märkt att pappa är den som har bättre tålamod och ”låter mig gå” enkelt om han inte är hemma och kan gosa och läsa tjugo böcker 😉 Rutinerna har varit likadana sen Saga var liten liten bebis så det är aldrig ett problem.

Ja, nu ska jag sluta snacka och invänta era svar

  • När slutade ni med dagssömnen? Sov hen ännu i dagis/började igen i dagis?
  • Tycker ni om att natta era barn?

Medan resten av världen snackar Trump…

…Så gråter jag över att vi bara hade femton popcorn att poppa kvar i burken när jag var så vansinnigt sugen.

Om du av någon anledning är känslig mot inlägg som handlar om kvinnors kropp och lingonveckan så kan du sluta läsa nu!

Jag fick några månader sen en kommentar av en bloggläsare som tyckte det lät som att jag inte lider av PMS utan PMDS varje månad, alltså ”Premenstruellt dysforiskt syndrom” som det heter på riktigt.

Jag checkade av en lista idag med en av mina närmaste vänner och det känns ju ganska självklart att det inte är nåt helt normalt jag lider av varje månad. Så här står det på hemsidan där jag kopierade listan ”Kriterierna för PMDS omfattar enligt DSM-V minst fem av symtomen ovan, varav ett ska vara bland de fem översta. Besvären skall finnas under den premenstruella veckan men saknas under den postmenstruella och tillståndet ska påtagligt påverka social funktion och arbetsliv. Symtomen får inte vara orsakade av läkemedel. Vissa kvinnor med PMDS har även kortvariga symtom i samband med ägglossningen. ” (källa)

Här kommer listan:

Nedstämdhet CHECK
Irritabilitet CHECK
Humörsvängningar/affektlabilitet CHECK
Ångest/oro CHECK
Minskat intresse för dagliga aktiviteter CHECK
Koncentrationssvårigheter
Trötthet/minskad energi CHECK
Aptitförändring/sötsug CHECK
Sömnstörning CHECK
Känsla av kontrollförlust CHECK
Bröstspänning/-svullnad CHECK

Tråkigt nog är det så just nu att jag på allvar under ett par dagars tid varje månad känner att mitt liv som det är just nu (med allt det fina som hus, sambo, barn, vänner, bröllop på g, jobb osv) är helt fel för mig och att jag har gjort fel val i livet angående, ja, allt. Jag känner liksom att jag vill fly från allt och alla (utom Saga) och att jag inte vill träffa nån samtidigt som jag önskar att nån vän skulle komma hit med sympati, blommor och kärlek. Imorgon kommer nog alla dessa känslor vara borta som vanligt och jag kan istället vara glad över allt jag har och att min kropp funkar. Eller vänta, nej, för sen får jag istället ha värk i hela kroppen i två dagar och känna extrem trötthet samt blöda så att jag är helt slut både psykiskt och fysiskt i 6-9 dagar. Det är ganska svårt för mig att öppet erkänna att det känns svintungt att leva överhuvudtaget i minst två dagar i månaden, men detta är ju antagligen diagnosen som kan hjälpa mina nära och kära att förstå. Samtidigt som jag är så otroligt nedstämd vill jag inte ”gnälla” om det åt någon.

Tyvärr är det enda som hjälper tydligen att käka piller eller allra helst p-piller vilket jag inte vill göra, så jag får antagligen bara lära mig leva med detta. Att ha en ”diagnos” är ju redan det en tröst. Jag är inte bara galen, liksom. Har någon av er läsare samma problem får ni jättegärna dela med er! Sharing is caring och PMDS är ännu en av de saker jag aldrig har hört om förrän nu.

 

SuperMom

Den här veckan har jag kunnat känna mig som en bra morsa.

  • När det är trots på g håller jag mig lugn, visserligen håller jag på att kvävas av återhållet skratt istället men i alla fall. Jag tappar inte nerverna som jag gör så ofta annars. Jag har tyvärr ganska dåliga nerver i perioder, men jag är ju verkligen inte den enda så kan lika bra erkänna det här. Visst är ni likadana? Den här veckan har det varit rätt mycket trots, så jag ser inte fram emot att det blir ännu värre. Ja, eller på ett konstigt sätt gör jag det ändå, för jag kommer bli testad och det ska bli intressant att se hur jag själv beter mig. Tycker det känns som att bemötandet av barns trots är en av de viktigaste sakerna som finns i uppfostran, och jag ska klara det med bravur 😉
  • Vi har varit ute långa stunder varje dag och lekt en massa både i lekparken och hemma. Kombinerat dåligt väder och influensor gjorde att det kändes som att vi aldrig var ute mer än tio minuter i flera veckors tid. Som tur sover ju Saga endast ute på dagen om hon inte har feber så hon har alltid fått frisk luft den vägen. Igår gick vi en promenad och lekte i lekparken, sen fick jag njuta av över två timmars egentid efter mellanmålet då Saga sov väldigt gott i vagnen. Jag fick väcka henne för första gången på lääänge!
  • Jag har dessutom kommit ihåg att tänka på mig själv också. Igår vilade jag på soffan framför ett avsnitt Grey’s Anatomy istället för att städa köket. Det låter kanske inte som mycket men jag har väldigt hög tröskel för att bara vara just nu. På kvällen testade jag på yoga.

20150619_101925 20150619_101925
Bonusbild på Saga 2 månader ❤

Varför är ni superföräldrar denna vecka? Lista 1-3 punkter i kommentarsfältet, inget är för litet!

Det dåliga samvetet

Den första tiden som mamma var annorlunda. Det där dåliga samvetet fanns inte så kraftigt – jag gjorde mitt bästa och försökte mest bara överleva allt, med en traumatisk förlossning i bagaget.

Men nu? Nu har jag enormt dåligt samvete för minsta lilla jag gör ”fel”. Naturligtvis gör jag det bästa jag kan, naturligtvis försöker jag vara duktig och pedagogisk och säga nej när det behövs och jo när det går att säga jo.

Jag tappar dock nerverna helt för snabbt ibland, på grund av alla de där små sakerna som inte längre känns så små när man upplever dem femtioelva gånger per timme eller dag. Då får jag dåligt samvete och känner mig som världens sämsta.

Eller de där dagarna när vi inte är ute särskilt mycket alls och lilla S springer omkring som en tok här hemma för att jag inte orkade vara ute så länge med henne, hon som kraftigt ogillar snön och mest bara klagar under tiden.

Eller när vi ser på tok för mycket på tv ibland, när jag läser att den rätta mängden tv för en liten en i den här åldern är ca 30 minuter per dag och det överskridits redan efter frukost idag igen.

Det finns så mycket onödigt som kan göra att en mamma som jag får dåligt samvete.

Men de flesta av oss försöker sitt allra bästa varje dag, men man ska inte behöva vara den perfekta föräldern hela tiden. Vi får hela tiden höra från massor av medier hur den perfekta föräldern ska vara, vi ska bara laga ekologisk mat från grunden, mammor ska amma i minst sex månader, aldrig skrika åt sitt barn, stiga upp 15 gånger per natt i flera månaders tid med ett leende, vi ska alltid ha tålamod, aldrig säga fel saker… Listan kan göras lång.

Vi glömmer lätt bort de där stunderna då vi är fantastiskt bra mammor (och pappor så klart!).

_MG_5880.jpg

The terrible twos

_MG_9504 _MG_9514

Hej kära ni! Idag har varit en rätt så tung dag. Lilla damen på ett och ett halvt år har börjat komma in i tvåårs-trotsåldern eller terrible twos som det också kallas, tror jag. Sååå härligt!

Ett exempel på detta idag är att hon under ett av sina raseriutbrott blev riktigt våldsam, riktigt grep efter något att riva i hos mig, så hon rev mig i håret och på armarna. För att hon ville en sak och sen en annan och så blev det lite tokigt. Till råga på allt hade jag ju inte stekt köttbullarna klart till hennes mat när hon ville ha dem. Det är svårt att beskriva men jag tyckte det kändes riktigt okontrollerat, hon blev verkligen så arg. Jag fick hålla i henne för att hon skulle lugna ner sig till sist, för att prata hjälpte inte. Ofta hjälper det att be henne se på mig så att jag kan förklara enkelt för henne.

Vi har mycket ”kan säld” på gång nu, och vi låter henne göra saker själv när hon vill det. Men ibland, som idag, så kan det där säld ändra till ”mamma hjäppa” eller ”upp i famnen” på en millisekund och då hinner en ju inte alltid reagera på att det har ändrat, ja, och då bryter det löst helt enkelt. Vi har ju aldrig haft en särskilt lugn och tillfreds dotter men detta har verkligen nått nya nivåer idag.

Så nu sitter jag ensam och dricker te, för att lite få hjärnan att sluta snurra. Jag känner verkligen att jag behöver skriva av mig nu för att lite förbereda inför detta om det nu är så att det handlar om trots och inte bara flunssa-trötthet, så negativa kommentarer kan ni ta annanstans, tack.

En låda med godis

Idag damp ett stort paket med godis ner i min postlåda, och jag menar damp ner för jag fick knappt upp postlådan då postiljonen hade pressat in paketet. Men glad att den rymdes, för just då skulle Saga sova och jag kunde hoppa i duschen med godiset.

Lådan innehöll nämligen detta.Godis för kropp och själ. Ekologiska produkter från Lush, naturligtvis. En schampobit, balsam, deodorant i pulverform, ansiktsskrubb och ansiktsmask. En födelsedagspresent från mig till mig. Jiihaa! Älskar att få paket från Lush. Doften som slår emot när man öppnar lådan är alltid helt magisk.

_mg_9001

Nu ska jag hastigt torka håret lite och sen väcka Saga, för vi ska till rådgivningsläkaren. Får se om vi kommer fram, min bil började nämligen med ett väldigt konstigt trr-trr-trr-ljud på vägen hem som inte bådar gott.

Puss o kram på er!

Världens finaste

Idag har verkligen varit en bra dag – trots att jag sov dåligt och var supertrött. Solen sken även om vinden var riktigt kraftig idag, Linda och Molly kom hit och vi var ute och gick i Ekenäs, drack kaffe i solen medan Saga lekte med löv och Molly mest bara njöt av att vara, vi shoppade lite smått på Lindex, (bl.a. strumpbyxorna på bilderna nedan) och gick till lekparken. Med sällskap är allting roligare!

Här hemma fotade jag Saga lite på sena eftermiddagen, när blåsten lite lugnat ner sig.

_MG_8696-2-2 _MG_8724-2

Mammas fina tjej. Snart har hon funnits med oss i ett och ett halvt år, helt otroligt. Hon babblar som sagt på så gott som hela tiden, i går sa hon ”emma me mamma, pappa” så meningar börjar komma nu också. Tycker det är fantastiskt roligt just nu när hon lär sig så mycket nytt varje dag. Två-treordsmeningar klarar hon av fint.

På sistone har hon börjat paja (smeka) mig på handen så fort hon blir arg och vill slå eller bita. Ja, för ett temperament har hon ju minsann. Men nu blir hon riktigt arg, kanske klappar lite för hårt på mig och inser sedan att ajnej, så får man inte göra. Så då pajar hon på mig istället och säger paaaaaj paaaaaaj med snäll röst. Så det går framåt… Några veckor sen bet hon mig så det blödde ibland då hon blev arg.

Ja, idag känner jag att energinivåerna inte står på minus, så otroligt skönt är det. Jag är alltså inte helt förstörd och slut när jag kastar mig i soffan. Så otroligt välbehövligt med den känslan ibland. Före jag går och lägger mig ska jag titta på Grace of Monaco och ha ansiktsmask. Bara jag för mig själv. Skönt. Hoppas ni också har haft en fin dag!