Att ta ut glädje i god tid

Ibland när jag berättar nåt om bröllop, kalas eller annat glädjefyllt undrar nån varför jag 1) är så tidigt ute eller 2) varför jag blir så glad över alla små detaljer.

Jag ska berätta åt er! 

Det låter som världens klyscha och dessutom känns det lite onödigt att skriva för vem behöver egentligen veta och det finns ju alltid dem som haft det värre? Men mitt liv hittills har inte varit så hemskt lätt. Jag går inte närmare in på det men för två veckor sen idag så sålde vi äntligen bort vårt barndomshem och därmed avslutades ett sista jobbigt kapitel att komma över – pappas bortgång. Ja okej, det går faktiskt inte att komma över. Det gör lika ont än idag som då och jag är fortfarande i en slags chock över vad som hände. Men nu kan jag släppa det när bekymren angående det kan släppas. Inte blir jag rik men jag slipper en enorm börda på axlarna.

Så nu tänker jag fullt ut ta  vara på varje glädjeämne. Att planera ett bröllop är ju fantastiskt kul och tycker nån jag är tidigt ute – varsågod! Igår bokade jag frissa och smink för mig och frissa för mina tre tärnor, och det var så roligt att stega in i salongen och boka in det! Jag ska gifta mig! Jag har en familj, en bil, ett hem, ett jobb, nya vänner som hör av sig. Den där mobbade underliga som var bombsäker på att jag aldrig skulle hitta några vänner, nu har jag allt. Det är något att ta vara på, att påminnas varje dag om hur livet kunde varit och blivit om jag inte tagit steget till att kontakta min blivande man, eller om jag hade gått enbart gymnasiet i Åbo, om jag inte hade bestämt mig för att våga släppa min hemstad och bosätta mig här, i en liten by. Så jag tar ut all glädje.

För vet ni vad? Det är jag banne mig värd.

_MG_4675

Happier than before.

Annonser

Save the Date

Förra veckan skickade vi ut våra Save The Date-kort. Först hade vi tänkt skippa det, men tänkte sedan att hellre sätter vi lite extra pengar på att försäkra oss om att de vi vill fira vår bröllopsdag med verkligen kan komma.

Så nu väntar vi med spänning på att se om posten lyckas få fram alla kort. Vad tror ni?

_MG_5442

Att ha hittat The Dress

En vecka sen träffade jag upp mina underbara brudtärnor för att gå och kolla på brudklänningar – Jag föreställde mig inte att jag skulle hitta nånting så här tidigt, men ville i alla fall gå och prova i god tid eftersom det är 4-6 månaders beställningstid samt att jag inte riktigt visste vad jag letade efter.

Före provningen gick vi på kaffe och jag visade vad jag hade sökt upp för bilder på Pinterest kvällen innan. Sen tassade vi iväg till Fiancée där jag hade bokat tid.

Den första klänningen som jag lite petade och kikade på medan vi väntade på vår tur fångade min blick men jag tänkte att jag inte ska tänka så noga på det. Den blev också den första klänningen jag provade och min första reaktion var bara WOW. Kände mig verkligen som en prinsessa. Meeeen, det var ju den första klänningen så jag antog att samma känsla skulle komma till de andra klänningarna också.

Men så blev det inte, de andra klänningarna var fina de också men ingen gav mig samma pirr i kroppen eller fjärilar i magen. Den hängde där brevid mig bland de andra klänningarna och jag bara väntade på att prova den igen.

Så det var så det gick till, när jag över ett år före bröllopet beställde min brudklänning.

Klänningsbilderna nedan är naturligtvis inte bilder på min riktiga klänning, men jag ville dela med mig av några bilder ändå, för dagen var såå härlig!

Sandra Vaihelas foto.IMG_4785 IMG_4756IMG_4746IMG_4725 IMG_4787IMG_4729 IMG_4798 IMG_4803

Förresten,

…Nu är festplatsen också bokad! Det blir ett ställe här i närheten av oss som vi själva varit på bröllop i.

Nästa steg är att klura ut vem av alla de fantastiska fotograferna jag känner som jag vill ha att fota vår stora dag. Jag upplever att det svåraste ju är att fota själva festen så vill gärna också se hur de jag bett offert av klarar av fester. Sen är det ”bara” att välja… För mig har priset och nån hundring hit eller dit inte så stor skillnad, jag vet ju själv hur mycket som ligger bakom ett bröllopsfotografspris och vill ha den jag känner att bäst kan fånga vår dag, inte den som är billigast.

Svårt, detta. 

Avslappnad

Glad måndag på er! Ute öser regnet ner men det stör mig inte alls, jag har nämligen egentid deluxe på gång. Saga har varit två nätter hos sin momi och både Sambon och jag har fått slappna av lite, först på stugan och nu hemma. Nu är han dock på jobb medan jag har gjort allt det där jag aldrig hinner eller orkar med längre, som noppa ögonbrynen och ha hårinpackning. Huset är städat också, helt sjukt. Ser det ut så här under allt kaos?! 

Snart ska jag börja klä på mig kläder som är hela och rena istället för mina mysplagg och så ska jag köra iväg till mamma för att hämta skruttan. Jag är ledig idag och jobbar kväll imorgon så blir kanske där ännu en natt. Idag lär Saga ha sovit till halv åtta, tänk om hon sover till åtta imorgon? Spänningen är olidlig.

_MG_4134_MG_4142_MG_4141

Lyxen i att äta frukost helt ensam och under tystnad… Obeskrivlig lyx.

Sandra Vaihelas foto. Sandra Vaihelas foto.

Dessutom har vi nu gjort vår första stora bokning inför bröllopet. Kan ni föreställa er vad det gäller?

Ja, ni gissade naturligtvis rätt. K y r k a n är bokad! Helt fantastiskt. Ska vi faktiskt gifta oss? Det pirrar i hela kroppen just nu.

En härlig helg senare

Veckoslutet kom och gick, men vilket härligt veckoslut det var! På fredag kväll hämtade vi svärfars hund som skulle bo hos oss över veckoslutet, Saga var idel leende och såå lycklig. Hon älskar verkligen djur.

På lördagen kom Paula hit och vi hade en så härlig kväll! Vi kollade på julfilmer och på X Factor, drack skumppa och funderade på bröllopsfärger, -tema och -tidpunkt. Sommaren 2018 är det tänkt att Sambon och jag ska gifta oss, men datum har vi inte bestämt ännu. Han är ju inte precis typen som älskar att planera fester medan jag gladeligen planerar in i sista detalj och gärna långt före. Så det var riktigt härligt att ha en riktig tjejkväll medan han gjorde annat.

_MG_1113 _MG_1116

Även Saga var överlycklig över att ha Paula här, hon följde Paulas varje steg och ville helst dansa och leka med henne hela tiden. Som tur har Paula barnasinnet kvar så hon tackade inte nej till nåndera 😉 Paula och Emma är dessutom Sagas inofficiella bonusgudmödrar eller Fairy Godmothers som jag kallar dem, sån lyx att ha så fina kvinnor som förebilder i hennes liv ❤

_MG_1096 _MG_1094

Idag var det Ekenäs julmarknad som gällde, jag köpte en skål från Popana men allt annat fick bli. Känner att huset är rätt färdigpyntat som det är nu. Inte så jättemycket men tillräckligt för oss. Ska bli spännande att se hur det går med julgran och busig toddler.

_MG_1131

Så vacker skål som jag kom hem med. I den ska jag ha apelsiner! Men först ska jag dricka en kopp kaffe och ikväll blir det Zumba. Perfekt avslut på dagen!

Att sockerstrejka i 58 dagar

Jag lovade att berätta om min sockerstrejk som pågår! Fick nog av vikten som vågen visade och pulsen som dundrar i öronen varje kväll (Det behöver inte ha ett samband men jag undrar nog…) och bestämde mig för att skriva så här på Facebook.

sockerfri.jpg

58 dagar utan socker. Det är en väldigt kort tid i mina öron, och trots att jag fyller 25 år i slutet av september ska jag nog klara av det känner jag. Jag hinner äta kaka sen när jag nått mitt mål!

sockerfri2.jpg

Igår vägde jag mig första gången sen jag började sockerstrejken. På nio dagar hade jag tappat 1,5 kilo, vilket faktiskt är ungefär vad jag förväntade mig. Har man cirka 30 kilo extra på kroppen så försvinner de snabbt när man blir motiverad, så är det bara.

Idag var Saga o jag till matbutiken och på väg till kassan gick vi igenom godisgången. Hade inte sug efter nånting alls, vilket kändes helt magiskt. Har ju tidigare skrivit om att en delorsak till att Saga inte får socker som ettåring är att vi föräldrar är så hemskt sockerberoende.

Jag gör detta också för att jag vill kunna köpa en normalstor bröllopsklänning till vår stora dag om två år. Jag vill kunna gå till vilken som helst bröllopsaffär och prova klänningar, inte välja butik enligt en plus-storlek som har extrabreda axelband eller osmickrande skärningar. Jag vill också gå ner i vikt för att jag ska sluta svanka så mycket, så att jag inte får ont i ryggen så fort när jag står eller går länge. Just nu svankar jag väldigt mycket och det känns! Jag gör detta för utseendet, ja, men främst för hälsan.