Om föräldraskap i allmänhet

Idag skulle jag vilja blogga lite om… att blogga. Och om föräldraskap.

Jag hinner aldrig blogga, och om och när jag hinner så orkar jag inte.

För vet ni, föräldraskap. Det är så otroligt, otroligt givande. Som igår, när Saga redan legat en timme och babblat, läst, druckit vatten, sjungit, ropat, velat ha sällskap… och så ropade hon på mig. När jag gick in till henne satt hon upp med armarna utsträckta och sömndrucken blick. ”Jag vill ha en kram” och så fick jag varma, mjuka armar runt mig. Sen somnade hon gott.

Men det suger verkligen musten ur en emellanåt. Inte alltid själva uppfostrandet i sig, men allt som hör till. Funderingarna om man gör rätt. Om man uppfostrar en vänlig person eller en som kommer tappa nerverna av saker lika fort som jag gör just nu. Om man hanterar ilska och sorg på rätt sätt. Om hon ser på tv för mycket och är ute för lite.

För att inte tala om oron över barnet. Om allt är okej, om hen är frisk, om hen är lycklig.

Just nu har vi en period då minsta lilla motgång leder till gråt, exempelvis blev det både ilska och gråt igår då maten ren var klar och inte behövde Sagas hjälp. Det är inte heller fråga om en diskret tystlåten gråt utan en som ser till att grannarna nog vet om att fröken är ledsen. Vi talar mycket om allt och Saga har lärt sig berätta vad hon känner väldigt bra, men ändå funderar man ju om man borde göra saker och ting annorlunda för att slippa gnället och gråten. Jag antar att det hör till, men det är uttröttande då vi plötsligt ”gått tillbaka” några steg.

Men på tal om det, vet ni vad jag verkligen tappar nerverna på? Jo, när man berättar om nåt som är tungt och folk säger MEN VÄNTA BARA. Ibland ska man ”bara vänta” tills barnet är typ två månader äldre. För DÅ minsann är det tungt. Som om två månader förändrar så mycket när barn utvecklas så otroligt olika.

Vänta bara, ja. Hittills har vänta bara lett till irritation från min sida och insikten om att det aldrig blir värre, utan snarare lättare i takt med att Saga blir klokare och klokare.

_mg_4017_26735987173_o.jpg

Vänta bara. Det blir ännu bättre.

En reaktion på ”Om föräldraskap i allmänhet

  1. Ja förädraskapet kan verkligen vara dränerande! Ville bara säga att jag gillar din blogg så roligt om du orkar skriva ibland i alla fall 🙂 har barn i samma ålder så alltid lika intressant med tankar om föräldraskap. Och ja så störande kommentar. Hjälper ju oberoende inte att ta ut problemen i förskott. Överlag tycker jag också det bara blir lättare och roligare även om det såklart kommer alla möjliga bakslag också.

Kommentera detta!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s