En ”bra” mamma?

Flera gånger per dag känner jag mig som världens sämsta just nu. Treåringen i huset testar nerverna till bristningen och jag är irriterad, arg och tvär mest hela tiden, känns det som. Vi grälar tusen gånger per dag om allt från kläder och strumpor eller icke strumpor till vad man äter till kvällsmat.

Dessutom är det mest bara jag som duger just nu, efter en stund duger nog pappa också men allra helst vill hon ha mig till allt. Att hon bokstavligen aldrig är tyst gör ju sitt också, jag menar verkligen bokstavligen. Från att hon vaknar till att hon somnar är det konstant hummande, nynnande, pratande, skrikande, gnällande, sjungande, hojtande. Det är ju roligt på samma gång att hon är så otroligt språkligt begåvad, men ibland önskar jag mig verkligen en tyst stund då hon leker själv utan att behöva prata med mig konstant. Jag är redan stressad från tidigare med allt och önskar verkligen att jag vore född med längre tålamod emellanåt just nu… Men jag försöker intala mig att bråkigheten är en fas, att hon testar och växer, att hon trotsar så vanvettigt med mig för att hon vet att hon kan….

Men det är såååå tungt just nu kan jag berätta! Berätta gärna om era treåringar också.

_MG_7275.jpg

Helt ljuvlig ändå, min lilla argbigga.

Annonser

6 reaktioner på ”En ”bra” mamma?

  1. En stor kram åt dig Sandra ❤ Det är så jobbigt. Jag känner mig ofta som världens sämsta mamma. Innerst inne vet jag att sanningen är en annan.
    Vi borde ses btw!

  2. Låter så bekant! Vår blivande treåring börjar dagarna med att nästan gråtande ropa på mamma. Sen vill han absolut inte ta bort pyjamasen och inte blöjan heller fastän den är full. När man sen fått bort allt vill han inte gå på pottan men sen då man har fått på en torr blöja så blir han arg för han skulle ju på pottan 😅 och så fortsätter dagarna, så här är det också en hel del grälas varje dag :/

    Och helt som Saga så är det mest mamma som duger och han kan helt enkelt inte vara tyst 😄

    Kämpa på, nog ska vi komma genom den här fasen också! 😊

    1. Ugh, det är nog tungt när man inte gör nåt annat än käbblar om allt! Idag har vi en liten paus från det, då fröken är på övernattning. Skäms INTE för att säga att det är skönt att få en paus, det behövs! Hoppas du också har möjlighet till det. Kram 🙂

  3. Ah, låter så bekant med vår nästan treåring. Vissa dagar är en enda kamp, medan andra kan gå relativt smärtfritt. Förutom att han inte heller någonsin är tyst, så är det värsta nog att han ibland blir helt för mkt av allting – för högljudd, för exalterad, för ivrig o för fysisk, alltså på en nivå som inte är okej. Värst är förstås då han ätit eller sovit dåligt. Kämpa vi alla som är i samma situation!

Kommentera detta!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s