Ett enda svammel till inlägg

Här kommer ett inlägg fullspäckat av lösa tankar som inte fastnat tidigare! Enjoy.

Nu på sistone har jag lite känt av att jag börjar bli den där föräldern, ni vet, den där som glömmer att barnet har fest eller som inte minns att man skulle ta med en namnlös julklapp. Jag har kommit ihåg allt hittills men märker att det kommer närmare och närmare, första gången då man glömmer nånting.

När har ni glömt bort nåt barnrelaterat? Glömde ni barnvagnen i butiken och gick hem själv? Glömde du att det var dagisfotografering? Glömde du att skolan slutade redan klockan elva eller att barnen var lediga någon viss dag? Berätta gärna!

Idag har jag morgontur på jobbet, ska bli skönt att sluta redan när det ännu är lite ljust! Borde hinna slänga in några skottkärror ved också, tiden har inte räckt till att göra det ordentligt så vi slänger några åt gången just nu så den hinner torka upp ordentligt sen. Suck, den som ändå hade en personlig vedinkastare, det är ju så tråkigt när en har ett berg!

_MG_6284.jpg

Jag ville mest bara kika in och säga hej, jag finns kvar än! Glöm inte bort mig och bloggen. Det finns så mycket jag vill göra och orka med just nu men jag är inte den typen av människa som bara går och går utan paus, jag behöver vila upp mig varje dag när det är så här mörkt. Har tagit mig länge att acceptera att jag inte bara är lat! I år känner jag mig noll procent vinterdeprimerad, tror verkligen det är till stor del tack vare att jag ligger i soffan framför tvn 5/7 kvällar i veckan eller så. Städning och tvätt bortprioriteras till söndagar eller till plötsliga pustar av energi. Hur sparar ni in på energin nu då det är så mörkt hela tiden? Jag inser vissa dagar att jag inte alls rört på mig annat än på jobbet, och att jag knappt fått nån frisk luft alls på typ en vecka eller så. Hur gör ni?

Jag är verkligen mörkrädd så att gå en promenad här ute i mörkret är inte ett alternativ, men vill gärna börja hänga på gymmet igen när jag får möjlighet. Saknar endorfinkicken och ”disciplinen” jag upplever efter ett gymbesök, jag äter lite vad som helst just nu och mår tyvärr också därefter… Det handlar verkligen inte om kilona längre utan om måendet när jag vill kämpa med att få bort sötsuget och småätandet. Känner mig ofräsch och uppsvälld och det hatar jag! Så bara jag orkar nån dag blir det gymmet. Kanske redan idag? Vem vet hur ivrig jag blir nu då jag eldar upp mig här på bloggen… Kilona som jag går ner är bara en bonus och påverkar inte mig på samma sätt längre känner jag. Jag trivs i min kropp annars!

Annonser

En reaktion på ”Ett enda svammel till inlägg

  1. Jo, händer nog att jag glömmer saker, som t ex att betala räkningar, saker som ska handlas trots att de står på shoppinglistan, vattna blommorna, brev som ska postas… Något så där direkt barnrelaterat tror jag inte att jag lyckats glömma än, men den dagen kommer säkert också! 😅
    Försöker hinna slänga mig på soffan en stund medan Felicia sover middag, annars får jag spader… Och nu då julbelysningen är uppe är det ju inte lika mörkt utan tycker det är mysigt att se när det lyser i fönstren och i trädgårdarna. Borde själv bli bättre på att komma mig ut och få frisk luft och röra på mig, trots att jag är hemma är det inte varje dag vi orkar gå ut (bara pärsen att få på ungen ytterkläderna tar oftast så länge att man inte orkar ta upp kampen om man själv är trött…). Du skrev att du är mörkrädd och inte vill gå ut på promenad på kvällarna. Skaffa en bra pannlampa eller ficklampa som lyser upp bra, och kanske ni kan gå ut på promenad hela familjen eller du kan ta med någon kompis/granne så du slipper gå ensam? Eller åk iväg någonstans dit det finns vägbelysning (om ni alltså inte har det där ni bor?) och gå på promenad där, så får du lite omväxling samtidigt. Vi har vägbelysning här i byn (inte i riktigt hela men längs större delen av huvudvägarna) och det är verkligen toppen, men efter vår väg mot simstranden till tar väglamporna slut och det är ditåt jag tycker bäst om att gå, både med vagn/pulka och med hunden. Tidigare hade jag inga problem med att gå åt det hållet med hunden på kvällarna när det var mörkt, hade ficklampa med och tänkte inte desto mer på det, men för något år sedan ryktades det om björn här i trakten och i vårvintras strök en varg runt på gårdsplanerna i en av grannbyarna, så efter det går jag inte dit när det är mörkt eftersom det inte finns så många som bor ditåt heller… 😯

Kommentera detta!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s