Om att ha återgått till det som kallas

…Vardagen.

Vi är tillbaka. En ny situation, ett nytt liv, en ny Sandra.

Igår var första arbetsdagen sen början av 2015, och jag hade egentligen noll förväntningar på hur dagen skulle bli även om jag nog var väldigt förväntansfull på att återvända till mitt jobb.

Allt har ändrat men ingenting har ändrat, så där som det brukar vara. Jag jobbar i klädbutik och muskelminnet är verkligen otroligt, för i kassan behövde jag knappt tänka på vad jag gjorde. Allt kom av sig själv. Såå skönt!

Saga hade haft en bra dag på dagis, hon grät lite när jag skulle åka iväg men jag hörde att hon redan började bli glad när jag steg in i bilen. Hemma berättade hon att hon hade looolit på dagis, att hon hade ätit och sovit och sjungit Små Grodorna. Obeskrivligt skönt att det trots den tunga första dagen gick så bra. Som en av dagvårdarna sa så har hon och jag ju ett väldigt starkt band i och med att vi varit tillsammans så gott som hela Sagas liv. Tänk det. Tänk att jag fått och får vara den viktigaste för nån.

Men tillbaka till jobbet. Jag trivdes verkligen bra och till skillnad från det jag trott själv så gick jag inte och saknade Saga varje stund, utan jag hade roligt och njöt av att bara vara jag i några timmar. Många vänner och bekanta kikade in under dagen och det gjorde mig så glad! Idag jobbar jag kväll så om ni vill komma o säga hej är jag där efter kl 15, hehe.

Sandra Vaihelas foto. Sandra Vaihelas foto.

Annonser

Kommentera detta!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s