Om att visa gamla bilder

Jag försöker hitta på något vettigt att skriva men det känns mest tråkigt. Det händer inte så mycket just nu, helt enkelt och jag vill inte skriva om bara vardagen. Känner ändå att jag vill ge er läsare något att läsa.

Kanske jag ska passa på att berätta lite mer om sommarstugan vår. Den ärvde min bror och jag när pappa dog (nästan 3.5 år sen och lika svåra tre bokstäver ännu). Det första jag sa var att ALLT ANNAT FÅR FARA om det måste, men stugan ska hållas. Det är där jag har mina barndomsminnen. För ni vet, det är inte bara så där att ärva. Det ska betalas en hel del också och skulder om såna finns. Jag är ju inte rädd att tala pengar men bloggen känns lite för öppet, så det får stanna där.

Men i alla fall, stugan har vi kämpat för och kämpar faktiskt än. Dessutom är halva vårt barndomshem inpressat i lilla stugan, då det lades till försäljning. Därför har ni inte sett några bilder därifrån. Förrän kanske detta veckoslut, då jag ska spackla, måla och städa lite till. Sen kanske nedrevåningen är såpass bra skick att jag kan visa en bild eller två på mitt älskade favoritstället på jorden.

Pappa brukade stå på färjan o stänga ögonen o säga att han kommer hem nu, att han kan slappna av. Jag håller med honom. Så varje gång vi åker dit finns pappa i tankarna mer än vanligt, och jag kan riktigt känna närvaron.

100_5010.JPG

Den här bilden har jag fotat på stugan, kjolen hade jag förresten sytt själv! Den där bryggan hör inte till vår stuga men jag brukar sitta på den o fundera ganska ofta, sakna, drömma, önska. På bilden är jag nästan 10 år yngre än idag, men liknande hår hade jag tydligen då också.

_MG_3287.jpg

Kära pappa och kära sambon på färjan.

IMG_20140725_160850.jpg

Här ser man lite av stugan o gäststugan! Men mest mina bruna ben hehe. Detta är år 2014. Marken lutade så poolen lutade så vi måste sätta en skiva på sidan för att hålla den rak, mycket glamouröst. Här hade jag långsemester första gången och det var sommarens varmaste veckor, jag njöt som aldrig förr.

Se nu så lycklig jag är på stugan! Snaaaart får jag fa dit! O Sagas första gång som hon faktiskt förstår nånting, senast hon var där blev det blöjkatastrof ända upp till nacken o då var vattnet inte kopplat än. Mysigt och avslappnande, hahaha! 2014 är året för dessa bilder. Och på tal om 2014….

Se så lycklig jag är till höger! Vi skulle på Sagas kusins dop och hade precis fått veta att Saga var på väg. Till vänster bild från vårt tidiga ultra (pga blödningar), i v7+6. Ojoj. Alla tiders. Nu börjar det här inlägget spåra ur lite så jag slutar här!

 

Annonser

3 reaktioner på ”Om att visa gamla bilder

  1. Kram Sandra ❤

    Det är så skönt att fara till stugan och bara vara och njuta av lugnet och stirra på havet.

  2. Tack för att du delade med dig! 💙 Vet själv hur besvärligt det är att ärva, med allt det praktiska och skatter som ska betalas… Nästan som om man blir bestraffad för att ens nära och kära går bort och lämnar egendom efter sig. 😟
    Kan verkligen förstå att du ville ha kvar stugan! Så härligt med ett ställe att åka till och bara koppla av och sitta och titta ut över vattnet. Och alla minnen sen! 😊
    Ja, 2014 var verkligen ett speciellt år, tänk att det snart är 2 år sen denna resa fick sin början, helt otroligt! 😍

Kommentera detta!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s