Chocken

Emellanåt drabbas jag av en stark känsla av overklighet. Tänk att det bor en liten skrutt i min mage. Tänk er det. Så magiskt, så ofattbart och så fantastiskt. Längtar så sjukt mycket efter dig, lilla skrutt, trots att jag bär dig med mig dygnet runt. Alltså hjälp så en kan längta.

Igår spekulerade jag en hel del över om det kommer att komma som en chock sen då hen är här. Ja, eftersom jag inte oroar mig alls. Jag bara räknar med att jag klarar det, att jag vågar be om hjälp vid behov, att jag kommer att vara en bra mamma trots att tålamodet säkert tryter nu som då. Tänk om det istället blir världens chock o allt känns hemskt?

Fast knappast. Men vem vet?

Annonser

Kommentera detta!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s