Vecka 31 o jobb igen

I min gravid-app står det så här under min flik denna vecka;

”Kroppen förbereder sig på förlossningen o på den kommande tiden som förälder. Du kanske sover sämre, vaknar ofta och har svårt att koncentrera dig. Ju närmare förlossningen du kommer, desto mer vänder du din uppmärksamhet mot ditt ofödda barn, man blir introvert och börjar den mentala förberedelsen.”

I mitt huvud finns just nu 90% baby och 10% annat. Jag har börjat boa riktigt ordentligt, jag hade kunnat gråta igår då sambon meddelade att han tyvärr inte kan lägga listerna på plats före han har fixat nåt uttag i barnkammaren. Detta betyder att jag inte kan lägga möbler på plats ännu o inte heller bygga klart byrån. Alltså med tanke på att det är 9 veckor kvar så har det ju inte nån skillnad egentligen men nu vill jag verkligen få börja pynja med allt det!

För att ha nånting att göra ändå så har jag byggt byrålådorna o börjat ordna i dem trots att själva byrån inte är klar. Märkte också att jag allt fortfarande inte har tillräckligt med kläder i stl 56, så idag ska det handlas lite basic byxor o bodys från jobbet. Jag känner att man får ha lite för mycket då det gäller första barnet, o jag har hela tiden på nåt sätt trott att jag har helt för mycket, men det mesta jag har köpt är i stl 62 eller 68. Det mesta vi har i klädväg är ganska neutralt i grått och vitt, vilket jag nu känner är lite tråkigt så ska köpa mer färg idag. Sen kan jag känna att vi har tillräckligt.

Jag sover också väldigt, väldigt dåligt och lite om nätterna. Varje lilla sväng jag gör väcker mig. I halvsovande tillstånd tvingar jag mig själv att svänga bort från ryggläge för att det kan vara farligt för babyn enligt nån undersökning som inte är desto djupare undersökt. Varje morgon är min första tanke ”lever du ännu älskling?” trots att jag inte annars oroar mig särskilt mycket. 

Så här i vecka 31 känner jag verkligen att tiden flyger förbi. Snart kommer det verkligen att vara dags att åka iväg till BB för att få träffa vår lilla skrutt för första gången! Åh så jag längtar! ❤

Nu ska jag gå o hänga tvätten. Det tar alltid evigheter för det ger mig sammandragningar väldigt lätt, så får göra det i god tid före jobbet!

Annonser

Om vår skrutt

Förra gången på rådgivningen frågade hon oss om hurdan vår baby är. Det var en jättebra fråga! Nu har jag skrivit ner lite som jag tror kommer vara jätteroligt att läsa sen när hen är ute.

Vår älskling så här långt;

– Jag är livlig

– Jag är kvällspigg 

– Jag reagerar inte så mycket på smått pickande o petande på magen men då mamma smörjer in magen med olja så vaknar jag o börjar böka omkring!

– Mamma tror att jag ren har legat med huvudet neråt i några veckor, men det känner man inte ännu utifrån så hon är inte säker!

– Jag tycker om när mamma pratar med mig o sparkar mycket när hon sjunger 

– Jag väger lite på ett kilo nu och är ungefär 40 cm lång

– Jag tycker inte om när min mamma sitter som en normal människa för då blir det trångt! Då sparkar jag så hårt jag kan på mammas revben så hon förstår att lägga sig ner eller luta. Det är väl inte mitt fel att hon är hungrig och vill sitta upp och äta? Eller?

– Mamma har hela tiden trott att jag kommer att komma ut ett par veckor i förväg, men inte ännu för jag har det så mysigt i magen! Orka vänta lite till mamma o pappa! 

wpid-psx_20141126_203244.jpg ❤ ❤ ❤

Masumys

Hej på er! Har varit tyst här i ett dygn ungefär, det har nämligen varit mamma-dottertid på agendan. Nu har mamma åkt hem o ja sitter i vårt mörka vardagsrum o hör på vinden som viner ute. Snön vräker ner igen o hela faderullan. Underbart. All vårstämning jag hade nån vecka sen är borta, nu är jag i en slags neutral zon där jag bara lever dag till dag. Magen är stor o bebén pigg o ivrig. Igår kväll sparkade hen mest hela tiden i timtal! Men hellre så än att man går o är orolig.

Idag borde jag egentligen städa ser jag, men då halva benet är ömt o sjukt igen så tror jag att det är soffan som kallar istället. Ischiasen försvinner ju aldrig, den blir bara svagare ju mer jag vilar, för att sen bli värre igen så fort jag jobbar, så jag är inte särskilt inspirerad till att återgå på jobb imorgon. Har ju varit sjukledig nu o så hade jag ett par dagar ledigt till det. På rådgivningen sa hon att det enda som hjälper nu är att föda barn. Ja, o så går jag ju på zonterapi regelbundet igen. Suuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuck!!

Åtminstone är magen ganska mysig o fin, fast jag själv ser trött o sliten ut.

Bilden är från min instagram, om ni känner för att följa mig hittar ni mig under sandravaihela

Med One Direction på konsert

Inatt har jag o några vänner varit på One Direction-konsert. Med One Direction. Nämnas bör att jag gillar en av One Directions sånger, resten är mest bläh. Men i alla fall o hade jag o han den där med lite rufsigt surfarhår det riktigt mysigt, han erbjöd mig sitt tuggade tuggummi o en axel. Tog axeln. Var ju trött, det var ju mitt i natten. Allt medan One Direction också stod på scenen o sjöng.

Alltså dessa tokiga drömmar…

Googlade o hittade denna bild. Det var han!

I min dröm såg han inte ut så där i ansiktet, men i alla fall.

Mindre mysig morgonstund

Idag är det zonterapi som gäller – IGEN. Några veckor hann jag vara utan där emellan. Hade som vanligt tänkt ha en lugn frukoststund men vaknade istället till ljudet av en spyende katt. Sen måste jag ju lyckas putsa upp efter henne också, vilket ju tog sin goda stund när jag själv fick kväljningar var femte sekund. Men nu är det fixat. Usch. Verkligen inte den bästa starten på min morgon, o knappast kattens heller. Man blir ju så orolig också.

Vet ni vad som händer idag? Jo, sambon får hoppeligen golvet på plats i barnkammaren! Det betyder att det är min tur snart. Snartsnartsnart. Det kliar i fingrarna! Jag är  taggad. Det är inte klokt hur taggad. Vill boa så tusan men har ingenstans att göra det förrän barnkammaren är klar. Ni andra som varit gravida eller är det, har ni också börjat boa så här tidigt? Ja, jag har ju sytt påslakan o grejer länge ren.

Bilderna från Pinterest

Svar på frågestunden del 2!

Hanna frågade:

Hur har du blivit så duktig på att fotgrafera?! Jag vill också kunna 🙂
Nämen tack! Så glad jag blir 🙂 Det ”tråkiga” svaret är övaövaöva… Har fotat ungefär hela tiden sen år 2006 så det blir många långa år av träning. Jag har också gått en ettårig linje på VNF för att ytterligare fördjupa mig i ämnet. Jag började med en enkel liten pocketkamera o fotar numera med en Canon EOS 7D. Favoritobjektivet är 50mm f1.4.

himlen oktober

Malin frågade:

Kan du berätta om dagen du plussade på stickan, hur kändes det?
Alltså wow. Vilken känsla det var. Jag var väl en vecka sen då om jag minns rätt, men pga en mindre blödning trodde jag att det bara handlade om stress. Köpte ändå ett test på apoteket o minns hur jag körde hem från jobbet den dagen helt supernervös. Testade ensam eftersom vi en gång hade fått ett negativt resultat o jag inte ville göra sambon ledsen. Men hastigt kom två streck fram på stickan o jag kunde inte tro mina ögon. Alltså den där känslan när jag insåg att det var på riktigt var helt ofattbar. Nu också tåras ögonen. Jag gick omkring i köket av o an o grät av glädje, satt på trappan i solen o bara stirrade o log. När sambon kom hem tog jag fram stickan o frågade om han förstod vad det betydde. Nå han såg ju på mig vad det betydde o vi var överlyckliga. Bara kramades o grät en lång stund. O nu sitter jag här i vecka 29 o känner en liten skrutt sparka i magen. Vilket mirakel. Vilken dag. Wow.

Var bebisen planerad och tog det då lång tid för att bli gravid?
Bebisen var absolut planerad, jag har längtat efter barn länge redan o nu var situationen helt perfekt. Det tog sju månader för oss att bli gravida, vilket tydligen är genomsnittet. Jag började ren bli orolig och fundersam men som tur hände det sen! 🙂

_MG_1164

Kan du inte göra en liten house tour och visa hur det ser ut i ert hem? Det ser så snyggt ut!
Oj, tack! Det kanske jag kan göra nån dag då allting är städat!

Vad tycker du om att göra när du är ledig?
Jag fotar, inreder o städar mycket, haha. Vilket liv! Nej men så läser jag massor. Finns inget bättre än en hög med olästa böcker som bara väntar på att plöjas igenom.

Är du nervös inför själva förlossningen?
Inte egentligen, är själv förvånad över hur lugn jag har varit hela graviditeten. Jag är säker på att allting kommer att gå bra bara vi klarar oss så långt. Fast igår kväll insåg jag att vi kanske borde tala om svårare saker också, som t.ex. om ifall jag inte själv kan göra beslut o min sambo måste göra dem åt mig. Hjälp, då blev jag lite nervös!

Vill du gifta dig?
Ja, men vet att min sambo inte känner lika som jag, så får se om det händer!

Vad är du mest stolt över?
Oj, ja. Jag är just nu stolt över hur självsäker jag är på mig själv när det gäller att bli mamma. Det är liksom ment to be. Annat jag är stolt över är vårt hem som jag själv tycker är väldigt vackert, om än halvfärdigt än så länge.

Har du något tips på goda maträtter att laga hemma?
Ja! Det här är min favoriträtt. Supergott, hälsosamt o mättande. Gillar mångfalden av smaker. Åt det i förrgår, kanske jag borde laga det igen ikväll… För det är SÅ gott! Ät gärna med nåt gott bröd till.